Häromkvällen såg vi den spännade filmen Woman in Gold med Ryan Reynolds och Helen Mirren som bägge gjorde utmärkta insatser. Med spännande menar jag inte spännande som i actionfilm eller thriller utan mer ämnet....... återföring av konst som stulits av nazisterna.
Filmen bygger på en verklig händelse och handlar om Maria Altmann och hennes kamp för att få tillbaka konst som tilhört hennes familj . Första gången jag läste om Maria var när hon år 2000 stämde Österrike. Målet hette Republic of Austria vs Altmann och det var verkligen som Davids kamp mot Goliat. Jag blev direkt väldigt fascinerad av hennes historia, bakgrund och den fantastiska målning som målet handlade om och följde processerna med stort intresse.
Maria Altmann ( 1916 – 2011) kom från en judisk familj, Bloch-Bauer i Wien. I samma hushåll bodde hennes moster Adele Bloch-Bauer . Mostern var förmögen och stödde konstnärer , arrangerade salonger och hade kontakt med dåtidens främsta konstutövare tex Mahler, bröderna Strauss och Brahms .
Maria gifte sig med operasångaren Fritz Altmann strax innan nazisternas annektering av Österrike 1937. Fritz blev arresterad och hölls fången i koncentrationslägret Dachau. Nazisterna utövade utpressning mot hans bror, Bernhard och krävde broderns textilfabrik i utbyte mot att Fritz släpptes. Paret flydde därefter via England till Massachusetts och bosatte sig slutligen i Cheviot Hills i Los Angeles. Kvar i Tyskland fanns familj , vänner och tillgångar.
Det var Adeles man, sockerfabrikören Ferdinand Bloch-Bauer som beställde det fantastiska porträttet och några andra målningar av konstnären Gustav Klimt.
Nazisterna stal alltså familjens konstverk och efter kriget hamnade fem av dem i Österikiska statens ägo och visades så småningom på konstmuseet Belvedere i Wien där tavlan med Adele blev ett otroligt publikkärt verk . Officiellt hette det då att verken var testamenterade till Belvedere av Ferdinand.
I slutet av 1990 talet kom en ny lag som gav tillgång till tidigare hemligstämplade handlingar i arkiv.
Utan att avslöja för mycket detaljer av den intrikata handlingen i filmen berättar jag bara att just det gav undersökande journalisten Hubertus Czernin möjlighet att hitta vissa ledtrådar som ifrågasätter att konstverken skulle ha donerats till Belvedere och Österrike. Maria och Hubertus kommer i kontakt med varandra och han stöder henne därefter i hennes kamp vilken hon inleder med att försöka förhandla med Österrikes ledning om att få tillbaka i första hand Klimts landskapsmålningar.Hennes förfrågan negligerades och 2000 valde hon att stämma staten. Till sin hjälp anlitar hon en ung advokat Randol Schoenberg, son till hennes väninna . Hans familj delar samma historia och bakgrund som Maria.
Så följer en lång rättsprocess fram och tillbaka mellan Österrike och USA, där Maria, Randol och Hubertus kastas mellan hopp och förtvivlan och emellanåt undrar om det är värt att strida eller inte. De österrikiska myndigheterna är bestämda - Klimt ingår i kulturarvet – trots att man skrivit på restitutionsavtalet som ska återföra av nazisterna stulen konst till deras rättmätiga ägare.
Slutligen, i januari 2006 fastslås att tavlorna ska lämnas tillbaka till Maria och hennes familj. De uppskattades då vara värda kring 150 miljoner dollar vilket ,monetärt sett, var det största beslaget som gavs tillbaka till ägarna.
Målningarna lämnade Österrike och ställdes först ut på Los Angeles County Museum of Art.
I juni 2006 såldes Porträttet av Adele på Christies för 135 miljon dollar till Ronald Lauer, arvtagare till kosmetika företaget Esther Lauder. Han har sedan juli 2006 låtit den hänga på Neue Gallerie i New York vilket han grundade 2001.
Under några sommarveckor 2006 visades även de övriga Klimt målningarna som gavs tillbaka och som var ute till försäljning.
Vi bodde just då i New York och hade glädjen att kunna besöka utställningen och få se samtliga målningar.
Porträttet Adele Bloch-Bauer ll såldes i November 2006 för 88 miljoner dollar
Totalt inbringade försäljningen av de fem konstverken otroliga 325 miljoner dollar !!!!.
Pengarna fördelades mellan Maria och hennes närmaste släktingar.
Maria använde en stor del till olika välgörande ändamål bland annat grundade hon Maria Altmann Foundation för att stödja Los Angeles Museum of the Holocaust
Förutom Woman in Gold har det hittills publicerats tre dokumentärfilmer , en bok och en biografi som skildrar Marias spännande historia.
Maria dog 2011.
Den unga advokaten Randol Schoenberg som representerade Maria och tog sig an fallet mot en eventuell provison på en framtida försäljning kunde nog inte ana HUR mycket alla år av hårt arbete till slut skull belönas med .
Han erhöll över 120 miljoner dollar. Ett enastående arvode ....även i USA.
Randol donerade också en stor summa till LA museum of the Holocaust att användas för att bygga ut fastigheten. Idag arbetar han som rådgivare åt en advokatfirma och föreläser om Art and Cultural Property Law vid University of Southern California.
Hubertus, vars undersökande journalistiska gärning var en viktig del för utgången , fick uppleva segern i januari 2006 men dog 50 år gammal i en svår sjukdom , bara några dagar innan Adeles porträtt klubbades till rekordpris.
Huruvida han också erhöll någon form av ekonomisk ersättning vet jag inget om.
♠♠♠♠
