DET måste vi såklart fira
Kategori: Stockholm
Promenerar i det strålande vädret bort till Haga Forum för lunch med Systrarna och Mamma.
Fina terasser som vetter mot vattnet men trots solen är det inte riktigt läge än för att sitta ute.
Vi får njuta av fina utsikten från insidan istället.
Den här lilla skönheten har precis adderats till vår familj.....
.....och här sitter både mormorn och mormorsmodern och pöser av stolthet.
Första barnbarnet bland oss syskon.
DET
måste vi såklart fira ......och mormorn bjuder oss på gott bubbel.
SEN
sitter vi som vanligt en låååång stund och samtalar om ditten och datten.
Syster ska i nästa vecka åka och besöka underverket .
Räknar ivrigt dagarna.
Tar en skön promenad hemåt .
VILKEN
dag.
Går till Östemalmshallen för AW med Vännerna.
Där råder som vanligt på fredagseftermiddagarna en härlig stämning.
Väninnan och jag bryter upp först ......för vi ska vidare ner till Operan.
Dax för Premiär.
Kvällens program består av två baletter. Första heter Suite en blanc. En vit och tekniskt krävande balett utan handling från 1943. I koreografi av Serge Lifar och musik av Eduardo Lalos. Vackert och njutbart men inte särskilt berörande . Insmickrande flödande musik som emellanåt mer ger känslan av en film än balett.
Den andra Je t'attends, je t'attends, je t'attends" är en orginalbalett skapat för Operan av Jérémie Bélingard. Titeln säger inte mycket. Ingen direkt handling och surrealistisk scenografi. Nyskriven musik som i vissa partier bränner till men som helhet tycker jag att verket är alltför repetetivt och varken upplevs nytt eller framåt.
Pausen ......
..... tillbringar vi i Guldfoajén .... som är ett av de vackraste rum jag vet.
Älskart😍
Efter föreställningen väntar maken på oss och vi går vidare till ett av deras favoritställen.
Drink, dans och massa kul människor.....timmarna går fort .
Har hunnit bli rätt sent innan vi till slut traskar hemåt.
God Natt
😴
